Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare århundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldatträning. Kvinnorna får inte tillträde till idrott inom mannens idrottsföreningar i Gävle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa synen som finns på kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal..

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka hur idrottslärares syn på kunskap i ämnet idrott och hälsa påverkar deras arbete med åtgärdsprogram i årskurserna F-6?FrågeställningarHur kan olika riktlinjer för arbetet med upprättandet och uppföljningen av ett åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa variera på olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa kan ligga till grund för motivet till varför åtgärdsprogram inte upprättas?MetodUndersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom ämnet idrott och hälsa om deras syn på ämnet, samt hur de arbetar med åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail.ResultatFå lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med upprättandet av åtgärdsprogram. Den syn på kunskap som läraren i ämnet idrott och hälsa har på sitt ämne är en bidragande faktor till varför/varför inte ett åtgärdsprogram upprättas.SlutsatsSom tidigare forskning visar, prioriteras främst teoretiska ämnen när det kommer till upprättande av åtgärdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero på att synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska ämnen.

Syftet med denna studie är att belysa gymnasielärares syn på begreppet hälsa och hur de definierar hälsobegreppet inom ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att undersöka på vilket sätt dessa lärare beskriver att de arbetar med hälsa i ämnet på gymnasiet utifrån kursplanen Idrott och hälsa 1. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet hälsa? Hur beskriver lärare i idrott och hälsa begreppet hälsa inom ramen för idrott och hälsa? och Hur framställer lärare i idrott och hälsa att de arbetar med hälsa i sin undervisning utifrån kursplanen Idrott och hälsa 1?Kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa på olika gymnasieskolor har använts som metod för att insamla data till undersökningen. Studien är en kandidatuppsats och är inte generaliserande för en större population.

Studiens syfte var att undersöka vilket ämnesinnehåll lärare inom ämnet Idrott och hälsa använde sig av för att uppnå det riktlinjer Läroplan, ämnesplan och gymnasiegemensamma ämnen 2011 (2011) samt Läroplan för de frivilliga skolformerna (1994) kräver att skolans utbildning och ämnets undervisning ska uppnå. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och ägde rum vid sex olika tillfällen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom ämnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och några lärare kunde vid olika tillfällen ange en aktivitets syfte.

AbstractIdrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilkauppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsaär ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik.

Uppsatsen är en kvalitativ studie där status på Idrott och Hälsa läraren ligger i fokus. Den utgår från sex stycken utbildade lärares syn på både sin egen status men även sin syn på Idrott och Hälsa läraren i ettstörre perspektiv. För att svara på detta är uppsatsen uppdelad i olika områden där den dels lyfter upp vad status innebär i mer allmän forskning samt en del där fokus är på ämnet samt läraren i Idrott och  Hälsa och dennes status. Dessa två delar, den allmänna samt den mer idrottsinriktade forskningen ställs sedan mot de åsikter och synpunkter som de sex intervjuade lärarna har uttryck i intervjuerna. Det huvudsakliga syftet har varit att utifrån forskning och de sex semi-trukturerade intervjuerna försöka få en bild av hur Idrott och Hälsa lärarens status är i dagens skola och även varför lärarna i fråga tror att den ser ut på det viset.

Uppsatsen handlar om hur likvärdig undervisning i idrott och hälsa som eleverna i två femteklasser kan ha fått under sina första skolår och deras förutsättningar att nå uppnåendelmålen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkät- och observationsstudier. Undersökningen behandlar elevernas inställning till, färdigheter i och kunskaper om ämnet idrott och hälsa. Eleverna på skola A undervisas av sin klasslärare medan eleverna på skola B har en lärare med kompetens i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att jämföra om eleverna får möjlighet till en likvärdig utbildning inom ämnet.

Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa?Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning.

Denna undersökning behandlar skolämnet Idrott och hälsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolämnet. Syftet är att undersöka vilka diskurser i skolämnet Idrott och hälsa som konstitueras i motioner från Sveriges riksdag. Våra frågeställningar är: ?Vilka diskurser kan identifieras i motioner från Sveriges riksdag som behandlar skolämnet Idrott och hälsa?? samt ?Vilka synsätt på skolämnet Idrott och hälsa kommer till uttryck i diskurserna??. För att svara på dessa frågor har vi gjort en diskursanalys.

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags användning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades på bristen av tidigare forskning inom detta område samt våra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrågor. Skellefteå Kraft valdes som fallstudieobjekt där det genomfördes tre intervjuer. Resultatet från denna studie visade att kommunala bolag använde sponsring av idrott främst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumärket och erhålla goodwill.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa realiserar och transformerar de förmågor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehåll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frågeställningar; hur tolkar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11, hur undervisar lärare i idrott och hälsa utifrån ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11 och hur uppfattar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas centrala innehåll i Lgr 11. Som metod har intervjuer använts.Resultaten visar att lärare i ämnet idrott och hälsa tolkar och undervisar utifrån ämnets förmågor på olika sätt. Gällande det centrala innehållet så har det bland flertalet lärare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen är således att de förmågor som formuleras i ämnet idrott och hälsa transformeras och realiseras på olika sätt och att det centrala innehållet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte..

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur läraren i idrott och hälsa arbetar med hälsa. Försöker även ta reda på hur läraren i idrott och hälsa tolkar hälsa som utgångspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat på att det inte finns en samsyn gällande hälsa inom ämnet idrott och hälsa bland lärare men i den här studien utrycker lärarna en samsyn. Studien visar att lärare i idrott och hälsa ser på hälsa på liknande sätt men att lärarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hälsa.  I studien finns det en samsyn inom hälsa men lärarna har svårt att verbalt uttrycka den.  Lärarna arbetar med hälsa genom vad de benämner praktisk teori.

Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever ser på hälsa i ämnet idrott och hälsa. De frågor som arbetet bygger på är följande:- Hur ser eleverna att hälsa kommer till uttryck i undervisningen i ämnet idrott och hälsa?- Vad skulle eleverna vilja lära sig mer om i undervisningen om hälsa i ämnet idrott och hälsa?- Vad är hälsa, enligt eleverna?Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en skola belägen i en av Stockholms förorter. Sex intervjuer har genomförts med elever i åk 9. Det resultat som framkommit av studien visar att det finns en viss osäkerhet kring vad hälsa i ämnet idrott och hälsa är. Trots att eleverna har haft samma lärare i ämnet under de senaste tre åren så är eleverna oeniga vad gäller vilka moment som inkluderar hälsa i ämnet idrott och hälsa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns samband mellan matematiksvårigheter och utvecklingen inom idrott och hälsa. För att uppnå mitt syfte har jag haft samtalsintervjuer med 5 olika lärare på en skola. Vi utforskade resultaten på 82 elever för att se efter om de har svårigheter i matematik, idrott och hälsa eller i båda ämnena. För att komma fram till resultatet finns det 5 kategorier per ämne som vi utgick från. Resultaten av undersökningen visar att det fanns 8 elever som visar problem i båda ämnen.För att underbygga studien har det tagits med logopedens åsikter, bedömningar av ämnet samt litteratur kring såväl matematik som idrott.